you drive me into pieces
Änteligen har jag lyckat finna lite ro här framför datorn. Kan ju inte direkt påstå att det är så särskilt lugnt när man umgås med Matti. Men jag sakande henne änderså… för en och en halv dag sedan. Hon ville att jag skulle hänga me till stan, och visst. Min ekonomi tillät inte det, men efter lite fjäsk och hundvalpsögon till mamma så lyckades jag skrapa fram ett par hundra. Det vill säga, till en jacka! Så vid 10 slaget så körde jag till matti, och sedan därifrån till kyrkan i Grimslöv, och därifrån med bussen mot Växjö. Efter ganska mycket letande och ficklande så hittade jag tillsist en jacka. Ville inte ha en i den ”sportiga” stilen, så det blev något… som inte var det. Aja, men ganska billig, så jag hade råd med två tröjor till! Me love rea! Så ja, efter en dag med mycket skratt, en jacka, 2 tröjor, och 2 diadem så kände jag mig nöjd att åka hem. Väl hemma hos Matti så blev jag övertalad att sova hos henne, så ja, det gjorde jag. Så idag så steg vi upp ganska tidigt, för hon skulle till torsgården och prata sommarjobb, sedan körde vi hem till mig och gick en runda, mös me hästarna och fikade. Tacka vet jag min moppe! Kanske inte världens snabbaste eller snyggaste, men så många gånger den har räddat mig!
Livet går väll ut på att ta chanserna ? Jag är rädd, och du gör det verkligen inte bättre. Ångerst.